Högoktanigt på morgonkvisten

I och med fokuseringen på löpning de senaste månaderna har det blivit en hel del pendling i löpskorna. Ganska motigt i början att knyta på sig dojorna när regnet pissar ner kl 07:00 på morgonen men det positiva med rutiner är att man slutar tänka o känna efter så mycket. 2 koppar kaffe o sen iväg. Fat-burning deluxe. Efter ca 30 minuter kommer den där härliga smaken av något högoktanigt i munnen när man är tom på glykogen och kroppen går på fett. Är det aceton det smakar? Eller metan? Känns bra iaf. I morse fick jag faktiskt njuta av lite solsken oxå. Första gången jag sett solen i Bergen på minst 200 dagar.

Bevis

Utöver att man håller fetman i schakt så är bonus nummer två med att löpa till jobbet att man måste även springa hem. Dubbelpass!

Hörs